Balkongröj och promenadtankar

Balkongdörren står på vid gavel, vi vädrar för fullt och njuter varje sekund av frisk luft.

Telpa ligger o lurar i Neos bädd ute i vardagsrummet. Sindri har precis slagit sig ner i soffan.

Vi har städat ute på balkongen, planterat om blommer och ni vet ju hur jobbigt det är för en liten kotte!

Grannar som går förbi och hejjar det är konstigt tycker Sindri så jag får påminna honom om att jag har koll på balkongen och det som händer utanför :) 

Det har inte gått så bra för sådden i år. 

För mycket regn och för lite sol har gjort att många av krukorna hade börjat odla alger och mossa istället för blomster. Slängde en himla massa och planterade om andra. 

Liljorna vi fick av Susanne för 2 veckor sedan har fått nya krukor och har idag flyttat in till kottarnas soliga rum istället.

Förhoppningsvis trivs dom bättre där.

Igår kväll gick vi en superskön promenad jag och kottarna.

2,5km ca och vi mötte knappt en människa! :)

Jag har börjat acceptera att den sträckan är lagom lång för oss.

Att det faktiskt är en långpromenad. 

Tidigare har jag jämt jämfört våra promenader med Carro & Miilo, men det är ju helt fel.

Miilo är en större hund med längre ben och är betydligt yngre än kottarna och har därav mer energi att göra sig av med, han behöver deras megalånga promenader.

Kottarna är små och dessutom i början på pensionsålder, 8 & 10 år är dom nu! :S

Deras små ben måste pinna på några gånger mer per steg som en stor hund tar.

Så nu är jag nöjd.

Förr har jag alltid sagt att man inte ska jämföra med någon annan än sig själv men på nåt sätt har jag glömt av det när det gäller kottarna!

Varför vet jag inte. 

Men nu är vi nöjda.

Jag vet att dom klarar av att gå en mil om dom vill men 2,5km räcker för att dom ska hinna bli trötta under vägen för att sen gå direkt till sängs när vi kommer in :)

 

Fick lite goda nyheter igår förresten! Mamma och pappa kommer ner till oss på måndag :)
Dom tar med sig hundar och husvagn och ska campa i närheten några dagar!

Ska bli supermysigt :)

Nu ska jag ta och tejpa fotleden medans jag kommer ihåg det.

Märkte igår att jag inte kan gå 2,5km utan :/

En riktig klenis har den blivit efter allt strul med benet.